19910104

Veckan har varit lite jobbig, städet har börjat gå på mina nerver (som vanligt).
Känns inte som att de finns nånting vettigt i vad dom någonsin bestämmer och beslutar, de gör alltid allting värre och mer komplicerat.
Jag jobbar inte längre med carola och de gör allt mer irriterande för man har ingen att prata med så dagarna känns som månader.
Ryggen och nacken säger emot nu också fyfaaaaaaaaaaaaaan.
så jävla deprimerande jag är men

avlastade lite ilska skrikande hem till låten nedan
http://www.youtube.com/watch?v=lSVnt3--Nnk&feature=related

Känns jävligt skönt att jag har min Robin dock

Pratade med pappa för några dagar sen och fick lufta saker som jag tänkt på en tid, de kändes otroligt skönt.
KRAMAR till honom!! <3




GE MIG!